Inget rinner ut i sanden

Efter att ha slagits med pensionärer på Östersunds gator och torg, duckat och gömt mig för att slippa få en klubba i ögat av alla hockeyfarsor på stadium, köat timme efter timme på H&M och slutligen prejat mig hem till tryggheten och normal samtalston är alla julklapparna införskaffade, inslagna och slutligen stoppade under the christmas tree.

Årets christmas tree är en tall, då resten av Sverige väljer gran, så kör vi tall av just den anledningen, våga vägra vara vanlig!
Under själva tallen ligger alla klapparna.
De flesta innehåller säkert fina och bra saker, men i själva verket vet vi ju att i julklapp önskar man sig ju bara saker man inte orkat köpa själv. Skitsverige.
Jag önskade mig ett skoterkapell och andra praktiska saker..
Julen är inte samma sak som när jag var liten, försöker lära min tioåriga syster detta, hon fattar inte. Konstigt.
Bilbanan jag fick som sjuåring är fortfarande den bästa grejen jag fått:)

Så vad blir det då schemat i jul då?, upp imorn och skriva sms till alla man känner där man önskar dem god jul.
Trycka i sig en frukost med så mycket att välja av att man blir sittande til lunch.
Ut och köra sig less på skotern.
In och ätra knäck och annat nyttigt, glo på Kalle Anka.
Middag och sedan julklappar.

Så mycket förberedelser för en enda dag, verkar det rimligt?
Nej.

Julmaten är ett intressant faktum, den är ju som i fokus i alla tidningar med fett hit och kalorier dit.
Men vad jag vet känner jag nästan ingen utanför min familj som verkligen uppskattar julmat.
Det finns de som rynkar näsan åt sillen, tycker janssons är äckligt och mycket mycket andra knepiga tankegångar.
Ja men ge fan i det då!
Jag tvingar ingen att äta, säger bara att jag gillar maten under julen.
Äter man inte blir man heller inte påverkad av fett och kalorier, enkelt.
Suck, att man ska behöva tala om allt.

Julhälsning!
God Jul.