Inget rinner ut i sanden

Har under den kyliga morgonen jämtland bjöd på idag läst varje blogg på hela "world wide web", en överdrift tror du, men jag läser väldigt väldigt fort och har ett så enorm bandbredd att jag brukade träna handbromssladdar på modmet under övningskörningen i min ungdom..nog om detta.

Till min fasa upptäckte jag att det finns alldeles för mycket bloggar som knappt skriver om något alls, de är alltså inte aktiva..dessvärre är det alltid de bloggarna som har de coolaste namnen och funnits i ca. fem års tid.
Jag blir givetvis avundsjuk på dessa människor, jag ville också heta "Elegi"; detta på grund av min förkärlek för en viss herr Winnerbäck, och för att elegi stämmer bra in på min personlighet, alla som inte vet hur man googlar fram synonymer kan få en förklaring....klagosång betyder det.
Phew, tur vi redde ut det.

...

Sen har vi dem som skriver vad de sjort under dagen resp. under veckan, allt detta beroende på ålder och intresse att sälja ut sig själv.
De yngre lyckas ibland få till tre inlägg per dag. '
Dessa kan indelas i före frukost - efter frukost och kanske ett från skolans dator i väntan på träslöjd eller vad de kan tänkas ha för sig.
Ämnen som behandlas kan vara allt från ngt deras pappa sade under frukosten till en msn-konversation från kvällen innan, med andra ord ämnen som i alla fall inte jag bryr mig ett skvatt om för tillfället.
Kan ju givetvis tänkas att jag är för ny i bloggvärlden att jag inte fattar tjusningen riktigt ännu eller så har mitt intresse svalnat av för berörda ämnen.
Jag tror på det senare, jag är väl ingen lnäppskalle heller?

Det slutar inte här, en del sköningar väljer att skriva om sina senaste krogbesök, de inläggen är givetvis vinklade så man alltid hamnar på slutklämmen med sex osv.
De hänger ut sina ragg - utan namn givetvis - men så självklart att till och med jag med lite google och sunt förnuft hittar åt stackarn.
Sorgligt nog är dessa bloggar välbesökta och ofta kommenterade, vilket väl visar på nyfikenheten och dumheten hos oss svenskar??!!
Självklart är det så att om en person skriver;

"jag känner mig så nere, jag kan inte berätta här i bloggen vad det är men det är verkligen hemskt, fråga inte vad det är. Jag mår verkligen dåligt över det."

Självklart får hon 118 kommentarer i timmen om att hon måste berätta vad det är osv...snacka om att fiska efter läsare och populäritet.
Suck

Men det värsta / vidrigaste / snuskigaste / sjukaste / knepigaste osv...

Det är - tro det eller ej - "MODEBLOGGARNA"
Vilket j*vla påfund alltså!
Tjejer (oftast) i 17-årsåldern (oftare) med för mycket pengar (praktiskt taget jämt) som var dag springer på stan å shoppar sig lyckliga, springer som en galning hem, byter om, posar framför spegeln och tar tre serier bilder på varje plagg, enbart för att slänga upp skiten på sin blogg med fäsiga kommentarer till varje bild.

"visst, mamma sa att jag inte behövde en till fuskpäls, But is enough enough?"

Jag blir trött och irriterad av mindre, vill jag ha en grön och blårandig topp från topshop??
Nä, antagligen inte idag heller.
Det är dessutom inte dessa stackars människors fel att de gör så här, det är ju restan av allihopa som uppmuntrar dem att göra allt det här.
Och allt runtomkring, blir den där kaffe-latten godare för att du enligt bilden dricker den i profil med solbrillor...Ni gör då inte mig mer sugen på att konsumera diverse småprylar.

Alla ni som känner er träffade, hoppas det svider att inse.